Det här exemplet visar hur ett fördelningsdiagram används för att visa fördelningen av måttvärden i en dimension med väderdata som exempel.
Datauppsättning
I det här exemplet ska vi använda följande väderdata.
- Location: Sweden > Gällivare Airport
- Date range: all data from 2010 to 2017
- Measurement: Average of the 24 hourly temperature observations in degrees Celsius
Den hämtade datauppsättningen innehåller ett mått på den dagliga genomsnittstemperaturen från en väderstation i norra Sverige under perioden 2010–2017.
Mått
Vi använder genomsnittstemperaturmåttet i datauppsättningen som mått genom att skapa ett mått i Originalobjekt som kallas Temperature degrees Celsius och uttrycket Avg([Average of the 24 hourly temperature observations in degrees Celsius]).
Visualisering
Vi lägger till ett fördelningsdiagram till arket och anger följande dataegenskaper:
- Dimension: Date (datum) och Year (år). Ordningen är viktig, Date måste vara den första dimensionen.
- Mått: Temperature degrees Celsius; det mått som skapades som ett originalobjekt.
Upptäckt
Fördelningsdiagrammet visualiserar fördelningen av de dagliga temperaturmåtten. Visualiseringen sorteras efter år, och varje punkt representerar ett temperaturmått.
I visualiseringen kan vi se att år 2012 har det lägsta extrema temperaturmåttet, nära -40 grader Celsius. Vi kan även se att år 2016 verkar ha den största fördelningen av temperaturmått. Det kan vara svårt att få syn på kluster och outliers med så många punkter i fördelningsdiagrammet, men år 2017 har två låga temperaturmått som sticker ut. Du kan hovra med muspekaren över en punkt och visa informationen.